the resa och the ankomst
På onsdag-och avfärdskvällen hemma i Sörfors var det en förväntansfull men nervös stämning. Den där känslan av att ha glömt något hängde efter alla lika intensivt som pappa Jan älskar sin pannlampa (internt, om man inte varit hemma hos familjen SahlmanStenvall och sett pappa Jan i sitt naturliga element).
Iallafall; jag lät ödet bestämma, och öppnade och kollade inte väskan en extra gång. Och innan vi visste ordet av var vi påväg.
Vi skulle alltså åka en direktbuss till Stockholm Arlanda över natten. Jag var inte mentalt förberedd på trippen och kom på mig själv med att stirra rakt ut i luften stora delar av natten. Oturligt nog var det 2 lesbiska, tjocka tyskor som tog upp hela min rakt-ut-i-luften synvinkel. Kort sagt: en lång natt.
Därefter blev det den klassiska reseupplevelsen med ständiga koller att allt och alla är med hela tiden, sova på flygplatser och förtära den allitd lika intressanta flygplansmaten.
Dock var inte maten lika intressant som den brukar vara, utan snarare god, eftersom vi lottade till oss economy plus biljetter. Nu kunde man identifiera alla föremål på brickan. Yay!
Beskriva resan till USA med ett ord? Dryyyg
Men nu är vi framme och det är varmt, 20 grader kanske, även fast det är natt. Rykten om bra väder i vecka ncirkulerar i familjen och vi ser framemot morgondagen
ha det bra på hemmaplan!
Vi saknar er alla! Men inte alltför ofta, det har vi inte tid med.
pussokram- hoppas Tiger är tam
/ familjedvärgen
Å vad är det för tomtenisse som sitter bakom en Jan S. Gott Nytt år på er.
