from cruising to Sanibel Island
Skönt att sätta fötterna på fast mark. Efter två dagar på land kan jag fortfarande känna att det gungar till ibland.
Vi togen Shuttle-bus från Tampa till flygplatsen där vår Cadillac stod och väntade-trodde vi!
Man det bidde ingen Cadillac det bidde en Chrystler. Inte helt fel, om jag ska vara ärlig.
Där har vi en kompis. Dje-pe-Ess, som verkar hitta till de flesta platser.
Vi styrde kosan mot Ellenton, en riktigt varm dag.... Till en stor out-let- Några av oss var mer "på" där än andra om jag så säger. Några hundra dollar flög iväg där, även om det skulle vara en försmak på något ännu bigger i Orlando. I´m looking forward to see it!!!
På eftermiddagen satte vi oss i vår fina bil och styrde kosan söderut, mot Fort Myers ( älskar när amerikanare uttalar det) och en ö som heter Sanibel. Sent blev det, och de adresser som vår reseledare (bigDad) hade sett ut var obemannade den tiden på dygnet. Till slut hittade vi i mörkret, jag menar MÖRKER, ett fint hotell. Priset var också fint, så fint att jag tror att våra grannar kommer att få se oss stå och tigga middagar under januarimånad.....
När vi vaknade insåg vi att det var riktigt fint, även i dagsljus! Alldeles vid The Gulf Of Mexico.
Det blev en dag med stort A, som i aktiviteter. The parents började dagen med att ligga på stranden medan the kids hann med tennis- och shuffleboardmatcher. Efter några timmar hade vi hunnit med ett familjebattle. Känns att vi har vässat formen inför nästa SM i tennis.....
Därefter lånade vi hotellets cyklar. Visade sig vara en ö där det råder cykelfeber. Vi cyklade till supermarket för att fylla på förrådet av goda, kalla drycker och andra godsaker. Gott med en kall öl, som inte behövdes betalas med Sea-Pass som det var på båten där de ville skinna oss på alkolholpengar. (Tji fick de)
Det man förlorar på karusellerna får man ta igen på gungorna, eller hur det nu är. Middagen blev i vart fall på hotllrummet.... Gott ändå trots att vi nu har lämnat 20-rätters middarna på båten.
Solnedgång Sanibel. Havet var temperaturmässigt helt ok.
lägg märke till den utterliknande varelsen i vattnet. oidentifierad ännu
Dag 2- började jag som dag 1-med en skön strandpromenad. Konstigt nog fick jag inte med mig någon annan av familjen!
Vilket strandliv som råder tidigt på morgonen. Den engelska ramsan: "She sells seashells on the seashore, and the shells she sells are seashells, I´m sure" passade in. Alla verkade leta snäckor!
Vi checkade ut men stannade kvar på hotellets privata strand resten av dagen och startade resan norrut igen vid 15.00.
Vi ändrade planerna, hade tänkt åka till Miami, men pga nyårsledigt är det svårt att hitta hotell där. Därför styrde kosan mot Clearwater. Ska stanna här i 2 dagar innan det bär av mot Orlando och träffa Hägströms där. Ska bli kul!
Sent kom vi till Clearwater. Det hotellet vi hittade ligger i vår dollarkurs, centrlat är det också. Där slutar tyvärr mina positiva kommentarer. Hoppas jag vaknar upp imorgon och tycker att dett hotell "äger".
That´s all folks!
Hälsa vår lilla (I´m joking) Tjockis, jag menar Tiger!
Kram!
//BigMama
just cruisin´
Grandeur of Sea
Ovan är kryssningsbåten vi nu har spenderat 4 dagar på. Den rymde ungefär 2500 passagerare, men var inte riktigt full. Plus 750 personer i besättningen. A Big Mama så att säga. Vi kunde inte ro in bjässen till land precis om det blev kris. Därför blev det "safety drill" när alla kommit på båten:
flytvästar klär alla
Båten var som ett eget litet samhälle, där fanns allt man behöver; onyttig god mat i överflöd, 2 pooler, ett kasino och massa gamla tjocka amerikanare. Att där inte var ett enda tråkigt ögonblick är väl underförstått.
en väldigt liten del av den dagliga matbuffén. Hela rymdes inte i kamerabilden.
De 2 poolerna, den till höger inomhus.
Något som är värt att nämnas är Pappa Jans ice-breakers när han kommunicerar med amerikanarna.
Ett exempel är när vi första kvällen skulle äta den mer formella middagen där man blev serverad en 3-rättersmiddag, alltså ingen buffé där (vi åt aldrig mer där)
Som de socialt framåt trevliga svenskar vi (vi är ett relativt ord) är flödade konversationen med de engelsktalande personerna vid samma bord. Jan Stenvall undrade för sig själv om utflykterna som erbjöds vid de olika stoppen, och tänkte fråga paret brevid om de bokat någon utflykt. Han sa, med perfekt uttalad engelska och en artig ton:
Har ni planerat någon utflykt?
Eller det var vad han trodde att han sa. Vad han verkligen sa var:
"So, have you planned any executions?"
Översatt; Har ni planerat några avrättningar?
De tog det oväntat bra, man vet ju liksom inte vad dom vet om Sverige och vad vi underhåller oss med. Fast frun såg något chockad ut. Man skulle lätt kunnat stoppa in knytnäven i hennes vidöppna mun så att säga. Men det gjorde jag inte, kändes påfluget på något vis. Iallafall; misstaget förstods av alla och O vilken stämningshöjare när vi alla hämtat oss.
lunch
Okej, det är inte någon freeride vi var på, men visst var det värt pengarna! Och nog tjänade vi in vartenda öre vid matbordet. Men vad som inte syns på papperet är all den dricks som ska ges till allt och alla. Vår huvudservitör och assisterande servitören och städerskorna ocha allt och alla vi hade varit i kontakt med skulle casha in våra pengar. Men städerskan var det väl värt, hon lämnade små mintchoklad-godisar på min kudde och gjorde handduksdjur på sängen:
:)
Vissa hade vi knappt sett någon gång som skulle ha dricks.
men after all; kryssning är lyx
/ familjedvärgen (stämmer om the bigmama är familjepygmén, cause I aint the shortest dude. Annars vill jag kallas Ronja rövardotter- vi har samma syn på livet)
20/Dec/2008
It all started 5.15 am!!!! (and ended at 9 pm)
Snacka om "not me", upp 5.15 (den enda som sover vidare är Carl Robert El) för att se delfiner i kanalen från balkongen. Står i halvmörkret och dimman för att om möjligt se de simma/hoppa förbi. Och tro det eller ej - där var det något 1,2,3,4,5 6-8 "vak" och "visst var det en delfin!" där ute i diset.
Åter till sängen men jetlagen finns där, klockan är ju 12.40 hemma i Sörfors. Ganska pigg så det är lika bra att gå upp.
Som i sportens värld är andra säsongen (= andra dagen) alltid den tuffaste. Vi har bestämt oss för en chill-dag, lite bränna, lite käk, bränna igen osv.
Men ngt nytt måste vi ju oxå ta oss för. Varför inte en "familjeklippning" på La Bella 
och en liten utflykt. Det blir Trolley (Buss) till ClearWater Beach och Pier60. Riktigt bra! Vit sand, nästan som ptatismjöl, lite entertainment, gott käk (bla färska ostron) "and cool birds".
Fick veta av servitören på "Salt Water Cafe" att number 13 - Sundin (som fö var hans stora favorit) skrivit på för Vancouver's - där ser man!
Vi glider även in på Tattoo In för att checka av våra nya kommande kroppsmålningar. För egen del lutar det åt "Lilla sjöjungfrun" med halva ändan bar. Lite oklart var den ska sitta...
Helt klart att det är lågsäsong här i Florida, både årstidsmässigt och ekonomiskt. Vilket iofs ju är helt ok för oss!
Men dollars flyger ändå ur börsen hela tiden, hur f-n går det till?
Vi tar Trolley'n hem runt 6.30 pm och är helt slut när vi kommer hem - snacka om gammfolk!
Snabbt kommer tunga andetag från övriga familjemedlemmar medan jag själv uppdaterar mig lite från Västerbottens nyhetsvärld (vk + vf). Big news: Dalens tränare får gå samt att Berka blir ngn form av hjälptränare i UIK. Glömde kolla
vädret, men varför ska jag egentligen intressera mig för det?? Här blir det 74 grader farenheit och molnfritt imorgon - that's enough!!
10.30 pm - A-L, Louise och Carl Robert El. sover alla tungt. Ögonlocken börjar bli lite väl tunga även för mig, så här tar innehållet till dagens blogg slut.
Vi synes och höres
/The Dad
Treasure Island-here we are!!!
Vi gick med bestämda steg mot The Waffels House, mitt emot hotellet. Där fick vi njuta av en helt igenom amerikansk frukost med bacon, omelett, rostat bröd m.m. Första tillfället att börja träna på att avsluta våra engelska språkövningar med please...
Nu med magen full var v i redo på en första rekognosering av omgivningen. Hotellet ligger nära stranden så vi äntrade stranden genast för att checka av vattentemperaturen, kanske 22 grader. Vi njöt av att äntligen få njuta av värmen, solen gassade redan tidigt på morgonen och stranden såg verkligen inbjudande ut med potatismjölliknande konsistens.
happy tourists
Vi gick vidare och hamnade på en openair marknad där det såldes gott och blandat. Tavlorna som såldes var..........inte fina. Tillslut inhandlade vi en del goda frukter, kan ju inte bara äta amerikanska frukostar........
Den närmaste supermarket hittade vi till. Där köpte vi en hel del mat så att i kan fixa frukost själva på hotellet. Att gå på en super market här skulle kunna ta en hel dag, finns så mycket att upptäcka..
Tilbaks till vårt hotell som vi verkligen gillar. Litet, familjärt och lugnt. Resten av dagen låg vi vid poolen och började inse att nu har vi semester!
En schackomgång hanns med bland de manliga i familjen och om jag inte minns fel så gick junior segrande ur den striden:)
Middagen intog vi på en mexikansk restaurang. En charmig och avlappnad atmosfär rådde. Vi valde att sitta ute och det hade behövts en varm tröja kan jag säga. Satt och småfrös. Men med en Margueritadrink och riktigt god mexmat övervann vi den svala kvällsluften.
papa hade solglasögon som har glasögonglas, så han behövde dem för att se. roligt när han skulle försöka läsa menyn i mörkret genom sina solglasögon. servitrisen uppskattade hans IQ till under medel så att säga.
En skön avlutning på vår första dag var ett varmt, nästan kokhett, bubbelbad nere vid poolen. Härligt! Klockan nio var vi alla rätt möra och några av oss hade nog redan somnat. Ska ju upp tidigt och kolla in delfinerna som ska finnas i kanalen som vi har utanför vår balkong.
Vi ska även göra ett familjeklipp imorgon bitti. Spännande att se om vi blir igenkända när vi kommer hem med amerikanska poodlesfrisyrer eller vad det nu kan tänkas bli.
Hälsa Tiger, här ser vi inte tillstymmelse till några husdjur överhuvudtaget.
Lot of hugs!
//BigMama
utsikt från hotellet (*nöjd*)
Reseblogg; Louise, Elias, Anna-Lena och Jan in the US of A!!!
USA, Florida, 3 veckor. Detta är resebloggen där familjen Sahlman/Stenvalls oförglömliga och andra ögonblick kommer att skildras. Ingen censur, svart på vitt. Alla realityserier släng er i väggen, this is the shit!
the resa och the ankomst
På onsdag-och avfärdskvällen hemma i Sörfors var det en förväntansfull men nervös stämning. Den där känslan av att ha glömt något hängde efter alla lika intensivt som pappa Jan älskar sin pannlampa (internt, om man inte varit hemma hos familjen SahlmanStenvall och sett pappa Jan i sitt naturliga element).
Iallafall; jag lät ödet bestämma, och öppnade och kollade inte väskan en extra gång. Och innan vi visste ordet av var vi påväg.
Vi skulle alltså åka en direktbuss till Stockholm Arlanda över natten. Jag var inte mentalt förberedd på trippen och kom på mig själv med att stirra rakt ut i luften stora delar av natten. Oturligt nog var det 2 lesbiska, tjocka tyskor som tog upp hela min rakt-ut-i-luften synvinkel. Kort sagt: en lång natt.
Därefter blev det den klassiska reseupplevelsen med ständiga koller att allt och alla är med hela tiden, sova på flygplatser och förtära den allitd lika intressanta flygplansmaten.
Dock var inte maten lika intressant som den brukar vara, utan snarare god, eftersom vi lottade till oss economy plus biljetter. Nu kunde man identifiera alla föremål på brickan. Yay!
Beskriva resan till USA med ett ord? Dryyyg
Men nu är vi framme och det är varmt, 20 grader kanske, även fast det är natt. Rykten om bra väder i vecka ncirkulerar i familjen och vi ser framemot morgondagen
ha det bra på hemmaplan!
Vi saknar er alla! Men inte alltför ofta, det har vi inte tid med.
pussokram- hoppas Tiger är tam
/ familjedvärgen
